fbpx

Häromdagen levererades fyra paket utskriftspapper till förskolan. Leveransen gick endast till ytterdörren. Vem tror ni ska bära dem tunga paketen från ingången till kopieringsmaskinen? Denna, bland flera andra, kringuppgifter, ingår inte direkt i vårt uppdrag, men vi gör dem ändå. För vem ska annars göra dem? 

Vad?

Förskoleupproret har sammanställt listor på de kringuppgifter som vi utför. Även om de inte finns i beskrivningen varken av vårt uppdrag eller arbetsuppgifter.

Förutom en rad administrativa uppgifter är det ett antal förekommande sysslor som egentligen klassas som hushållsarbeten. Förskoleupproret är tydliga i sitt budskap att dessa uppgifter är slöseri med resurser och kompetens.

Sveriges lärare Malmö, har nu i veckan skickat ut en enkät om kringuppgifter som inte direkt ingår i vårt uppdrag.  Dessa uppgifter är kategoriserade i områden som kök, städ, administration och hur ofta alla dessa specificerade kringuppgifter utförs. 

Tror de flesta verksamma i förskolan känner igen dessa mer eller mindre förkommande kringuppgifter. Samt den frustration de bär med sig! I praktiken innebär det att vi pedagoger är mångsysslare utan sin like. Vi ska behärska ämnesdidaktiska kunskaper ur alla skolämnen samtidigt, helst ha spetskompetenser och samtidigt vara lokalvårdare, köksbiträde, målare, vaktmästare. 

Vem?

Skolverket beskriver förskolans organisation i relation till kompetens:

Ett utmärkande drag för förskolan är att personalen arbetar tillsammans i arbetslag. Förskollärare, barnskötare och övrig personal har alla sin kompetens och tillsammans ska man utmana och stimulera barnens utveckling och lärande. Det är rektorns ansvar att organisera arbetet så att allas kompetens används på bästa sätt.

Där har vi en fråga om min kompetens som förskollärare används på bästa sätt när jag torkar bord och sopar golv, flera gånger om dagen? När ska arbetsgivarna inse att det är för kostsamt att betala en universitetsutbildad medarbetare för arbetsuppgifter som inte kräver någon kvalifikation alls?  Egentligen borde alla i förskolan värna om sitt pedagogiska uppdrag och försöka solidariskt stå emot att vikariera i köket, agera vaktmästare eller lokalvårdare. 

Lösningar finns. I min kommun har man t.ex. infört en ny tjänst för långtidsarbetslösa, servicevärd, som utför flera av kringuppgifter som annars tar så mycket av tiden. Det fungerar jättebra så länge projektet pågår och vi känner positiva effekter av den här sortens hjälp. Men när projektet är slut är vi, tyvärr, på ruta ett igen. 

Kringuppgifter i ateljén 

Och vem ska göra det då? - Alma Brnjak

Ateljén (som min spetskompetens) förtjänar eget stycke när det handlar om kringuppgifter, som förekommer i form av både före-och efterarbete. Förberedelse är allt från att städa, sortera, kategorisera och skaffa material, göra ateljén tilltalande och tillgängligt för både barn och andra pedagoger. Det tycker jag är jätterolig! Efterarbete, som kan vara mindre roligt (ibland pga. tidsbrist) handlar om att ställa i ordningen efteråt, ta hand om material och återställa miljön.  

Det gäller att ha en god planering och börja avsluta aktiviteter så man hinner bli färdig innan det är dags för nästa rutinsituation. Det är självklart att vi gör många av dessa saker tillsammans med barnen. Som att tvätta penslar, torkar av bord och golv och ser det som en del av lärande att ta ansvar och vårda material. Men, visst hade det varit skönt att ha någon som tar hand om det ”grova” jobbet ibland.

Varför?

Vi som arbetar på förskolan är kända för sin flexibilitet och är stjärnor på att ställa upp. Och vi får beröm för det och en och annan klapp på axeln.  Vi är också jättebra på att övertala oss själva att vi inte städar eller plockar undan utan ”gör fint och iordningsställer pedagogiska miljöer”. Vi gör miljöerna ”tilltalande och inspirerande”. Men i själva verket dammar vi av hyllor.

Frågan är var gränsen går? Hur många andra yrken göra detta?!  Vad är det för fel på oss?

Är det för att vi är ”de duktiga flickorna”? Är det för att våra röster inte hörs tillräckligt starkt? Eller har vi gett upp och gör det bästa av situationen?  Tar vi jobbet på för stort allvar för vi jobbar med människor och känner ett ansvar för att det ska bli bra för dem, oavsett förutsättningarna. Vad tycker du? 

(Allt detta reflekterade jag över medan jag torkade av vitlökssås från bord och sopade couscous från golvet, för visst kan vi göra flera saker samtidigt. Vi jobbar på förskolan). 

Författare

#Ateljé, #Barnskötare, #Förskoleupproret, #Förskollärare, #Kringuppgifter, #Servicevärd, #Skolverket, #Sveriges Lärare Malmö
6 svar på “Vem ska göra det då?”
  1. Du har berört det i din text som jag delvis personligen anser är lösningen; den personal som är outbildad i pedagogik men som arbetar i vår verksamhet, är också den som ska utföra kringuppgifterna som sitt prio. Sedan kan det såklart även ingå omsorg, delaktighet i aktiviteter mm. Men prio kringuppgifter. En förskollärare ska prioritera utbildning o undervisning blandat med omsorg och en barnskötare prioriterar omsorg, men är även delaktig i undervisning och utbildning. Det är så våra utbildningar och kompetenser är formade och därmed också bör organiseras. Sedan finns det alltid personer som är lämpade pga kompetens/talang och de kan givetvis steppa upp. Men då bör ju arbetsgivaren betala dem med högre lön, när de ( oavsett yrkeskategori) gör mer än deras grunduppdrag kräver.
    Om vi organiserar personalen rätt, så inte alla springer på alla bollar, kanske de ”duktiga flickorna” kan lägga krutet inom sitt yrkesområde och ändå få minskad upplevd stress. Men då behöver vi sluta bära kartonger innan vi blivit beordrade. Hur ska det annars upptäckas att det finns kartonger som bärs? Ja, ibland behöver man vara trist fyrkantig och ställa saker till sin spets, för att få förändring.
    Tack för bra text.

  2. Tack för din återkoppling, Maria!
    Det är just det som är problemet att en tydlig arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper finns inte eller är det få som vågar sig ut på detta. Vi är alla överens att vår kompetens kan användas på ett bättre sätt , därför hoppas jag att någon blir åtmonstone lite provocerad av det faktumet att vi får våra ( relativt höga ) fsklärare löner för att torka bord 🙂

  3. Vi hade en diskussion om vem som skulle dammsuga mattorna på förskolan . Det fanns inte med på arbetsbeskrivning för städarna. De behövde då inte göra det. Men alla mattor skulle dammsugas varje vecka för miljöns skull. Pedagogens skulle då dammsuga om de ville ha mattor på iskalla golv på yngre barn. Vi valda även att ha mattor för ljudnivån i paviljongen dom ej var anpassade för förskola. Jag var ända uppe på förvaltningen för att föra denna diskussion. Men vi behövde forfarande dammsuga för det ingick inte i städarnas arbetsbeskrivning. Förskollärarnas arbetsbeskrivning var inte lika tydlig. För att inte tala om datorer och skrivaren som strular 🤨

    1. Suck. Ja, dessa jävla mattor. I vissa fall handlar nog det dock om ”upphandling” och inte ”arbetsbeskrivning” när det handlar om just mattor som jag förstått det. Men principen är fortfarande helt vansinnig. Vad är det som säger att förskollärarna (eller barnskötarna) för den delen ska dammsuga mattor. Hur råder vi bot på våra arbetsbeskrivningar?

Lämna ett svar