Av Maria KarlanderFörst tvingas vi torka både snor och bajsrumpor under måltiderna. Inte ovanligt är det heller att någon person sittandes bredvid dig nyser över all din mat, trots försök till att fånga ”Basiluskan” i armvecket. Sedan smittas vi osedvanligt mycket oftare än folk inom de flesta andra yrken. Utöver det får vi betala hutlösa summor då vi tvingas stanna hemma för att inte fortsätta den smittspridning som aldrig tycks ta slut.
För karensdagar kostar och även om vissa yrkesgrupper inom vården fråntagits karensen så tycks det obegripligt nog inte gälla oss inom förskolan. För vi ”vårdar inte barnen”. Tillåt mig le en smula.. Gör vi inte??? När lille X vårdnadshavare arbetar långt bort, åker kollektivt, stängt av mobilen eller kanske rent av ”råkat ta en ledig dag på Gekås emot alla regelverk” och inte nås på telefon alls, tja då gör vi just det. Vårdar. Tills det kommer någon och hämtar barnet. Det kan ta sin stund. Upp till några timmar om vi har otur.
Att slänga ut en treåring själv på gården eller låta hen sitta instängd med en bok i ett eget rum, är liksom inte aktuellt. Inte heller att låta barnet torka upp sina egna spyor eller rengöra den nerbajsade toaletten. Nej, det är såklart vi som gör det. Vi snyter, torkar, tvättar och tröstar. Läser saga o sjunger och hämtar filt och vatten. Tills vi blir avlösta. Då många gånger redan nedsmittade och blir sällan förvånade när vi några dagar senare inte kommer upp ur sängen. Som en bestraffad hjälte. Som dessutom får BETALA för att man inte kommer upp ur sängen…
Karensen
Karensen. Den jävla skitkarensen. Är den verkligen till vinst för samhället? Är det verkligen rimligt att vi först ska behöva vara riskgrupp bara genom valt yrke och sedan bestraffas för att vi inte lämnar sjuka små barn vind för våg. Det anser inte jag! Jag anser att det är orimligt, oacceptabelt och helt enkelt för jäkligt. Kommunal driver frågan. Det bör även Sveriges Lärare göra. Om inte annat för att göra våra yrken, förskollärares och barnskötares något mer attraktiva. För det råder brist inom båda yrkeskategorierna. Stor brist.
Och om det kan man skriva en egen liten text om i sig.
För det är ju inte rocket science direkt varför…
Bra skrivet Maria! Och inte nog med detta m karensdag- då har vi fått nya regler på att från förr, fått vara sjuka max 6 tillfällen/ år/ så har det dragits ner till 4 dagar/ år. . Oavsett om det är sjukdom , migränanfall, menssmärtor ( som många har 1 ggr/ månad nästan hela livet) så spelar det ingen roll. Då drar ” Gardet” igång m samtal, företagshälsovården osv. Detta tycker jag är för jäkligt då vi måste ha sjuka barn i barngruppen hela dagarna. Då ska man bli stressad på ett stressigt jobb över att inte bli sjuk ” för ofta” – och då blir man sjuk. Jag förstår oxå att arb giv vill fånga upp ev psykisk hälsa , när får vi rättigheter och inte bara skyldigheter ? Jobba, klaga inte och håll käften. Jag tycker att kommunerna ska tänka ett varv till:. Varför blir vi sjuka av sjuka barn, utmattade, sönderstressade osv – det behövs många ändringar!
Och de skulle behövts igår.
Jag skulle rekommendera dig att höra av dig till din lokala fackliga organisation. Det finns inget maxtak för hur många gånger du får vara sjuk på ett år, så det är nog en missuppfattning.
Man får vara sjuk men efter fyra tillfällen ska chef ha hälsosamtal mm. Är stressosamt för många. Tyvärr har det också lyfts från HR när infivider haft många frånvarokorttidsfillfällen som avvikande och kan upplevas negativt av medarbetaren även om syftet eg är gott.
/HSO samma kommum
5 frånvarande tillfällen inom 6 månaders period = hälsosamtal (region Gotland)
[…] är att vab för en vårdnadshavare inte är lika kostsamt som en karens, och därefter sjukperiod för en anställd. Så det krävs att vårdnadshavare faktiskt håller […]