Förskoleklassen försvinner

Tioårig grundskola

Regeringen föreslår att från höstterminen 2028 införs en tioårig grundskola. Det innebär att förskoleklassen försvinner.

Det väcker frågor och farhågor om vad som är kvalité i sexåringars utbildning och konsekvenser för de lärare som idag arbetar i förskoleklass. Alla som möter sexåringar i olika former berörs när grundskolan blir tioårig.

Fortbildning

De förskollärare som vill arbeta kvar i förskoleklass kommer behöva två eller tre års ytterligare fortbildning för att få behålla sin behörighet. Hur möjligheterna kommer se ut att tillgodoräkna sig fortbildning är inte klart än. Det väcker mycket frågor hos oss som möter sexåringar i förskoleklass. Reformen innebär även att elever i anpassad skola går två år i årskurs 1. Vi som är speciallärare med förskollärarexamen i botten påverkas också av nya krav fortbildning. I den anpassad grundskolan finns också många förskollärare som undervisar, även de berörs av de nya kraven. Vi är många som väntar på att det ska komma ut information på skolverket, om hur vi kan tillgodoräkna oss kurser inom svenska och matematik. Risken är stor att många väljer ett annat yrke eller slutar arbeta.

För anpassad grundskola innebär reformen att anpassad grundskola får en tydlig stadieindelning med låg-, mellan- och högstadie. En fördel med reformen är att eleverna ska kunna ha samma lärare i flera år. Det kan leda till färre avbrott för barnen och ökad likvärdighet. Med en tydligare stadieindelning, möter då eleverna nya speciallärare under sin utbildning i anpassad grundskola, varje gång de byter stadie. Men färre lärare totalt sett under sin skoltid.

Formaliserad undervisning

En mer formaliserad undervisning förväntas leda till att eleverna når en högre måluppfyllelse. Men sitter kvalitén verkligen i en mer formaliserad undervisning? Min erfarenhet är att jag som speciallärare måste ha gedigen kunskap om hur eleverna fungerar i vardagen för att de ska kunna nå en högre måluppfyllelse. Det är först när jag vet vilka intressen de har, och hur de kommunicerar som jag kan skapa extra anpassningar i undervisningen. Anpassningarna hjälper eleven tillgodogöra sig innehållet i undervisningen. Undervisningsmetoderna och tydliggörande pedagogik spelar tillsammans stor roll för hur eleverna upplever skolvardagen. Det tar tid för många sexåringar att landa i förskoleklassens nya miljö. Förskollärarna fungerar som en bro mellan förskolan, skolan och fritidshemmet. Så är det även i anpassad grundskola. De sociala relationerna är viktiga för alla sexåringar. Behöver du dessutom stöd av vuxna blir det ändå svårare att på egen hand skaffa dig sociala relationer.

Kunskapsutvecklingen då?

För inte så länge sedan, fick jag chansen att prata med några barn om vad de trodde de skulle få lära sig i förskoleklass.

— Tror du att du kommer få lära dig att läsa?
— Nej, jag vill inte lära mig läsa. Jag vill lära mig leka med andra barn och jag vill lära mig klättra högt i träden.
— Jag tror det kommer bli svårt att hitta i skolan. Vad gör man där?

Barnen hade egna tankar om vad det skulle innebära att börja förskoleklass. Leken var helt klart viktig och deras svar visar återigen på att det finns ett behov att få leka klart även när man går i skolan. Att finna sig tillrätta i skolans nya miljö tar tid för många sexåringar. Jag möter allt fler sexåringar som inte kan sitta ner mer än fem minuter, många kan bara arbeta korta stunder med material som de själva väljer. Första tiden i skolan behöver eleverna landa i skolans nya värld.

Kraven är annorlunda

Kraven är annorlunda även om leken överbryggar mellan förskolan och förskoleklassens undervisning. När eleverna får en långsam övergång in i skolan, med tid för eget utforskande, eller samspel med stöd av vuxna. Ökar förståelsen för vad som sker under vardagen i den nya skolmiljön. Även elever som har stora behov av stödpersoner. Har med sig minnen från förskoletiden till skolan. De ska förvaltas och bearbetas av både barnen och familjerna. Ett liknande resultat fann jag då jag skrev min masteruppsats om övergången till förskoleklass eller anpassad grundskola, för elever med intellektuella funktionsnedsättning.

Förskoleklass pedagogiken med fokus på lek, kreativitet och social interaktion, är det unika kittet som lägger grunden till livslångt lärande. Att få möta förskollärare som har en gedigen kunskap om sexåringar är en viktig kvalitetsfaktor i förskoleklassen. Oavsett vilken skolform. Att få känna glädje över att lära och möta nya erfarenheter är viktigt för alla elever oavsett skolform. 2018 blev förskoleklassen obligatorisk och fick ett eget kapitel i läroplanen. Vilket jag tycker också varit en kvalitetsfaktor, med olika läroplaner, finns risken att likvärdigheten i utbildningen minskar istället för ökar. Vi kan dra lärdomar av vad som sker i Norge.

Där införde man mer formaliserad undervisning för sexåringarna i årskurs ett redan 2006. Resultaten av undervisningen, blev skoltrötta elever redan i årskurs två. Där provar nu fler skolor att planera in mer fri lek, utomhuspedagogik och lekbaserad undervisning i förskoleklass och i årskurs ett. Mer tid till lek ger barnen mer studiero i klassrummet och de orkar längre lektioner, eftersom undervisningen bygger på elevernas intressen. Låt oss hoppas att forskningen också når fram till våra politiker.

Likvärdig undervisning

För att bli mottagen i anpassad grundskola, måste eleven ha genomgått en utredning och ha intellektuell funktionsnedsättning. Elever med Intellektuell funktionsnedsättning kan välja att gå ett år extra i förskolan. Eller gå två år i årskurs 1 i anpassad grundskola. Det är kommunens huvudman, traditioner i kommunen och yttre organisation. Det finns förskoleklasser inom anpassad grundskola. Dessa startas framför allt när man vet att det finns fler barn i kommunen som förväntas tillhöra anpassad grundskola, då de börjar årskurs ett. En stor fördel med förskoleklasser inom anpassad grundskola, är att eleverna kan få tillgång till leken och horisontella relationer med andra sexåringar. Undervisningen är anpassad utifrån elevernas förutsättningar, i större utsträckning än i förskoleklasser i grundskolan. Så länge förskoleklasserna finns kvar är det en förmån för eleverna att få tillgång till en lekbaserad undervisning och en lugnare introduktion.

För elever med med genomgripande behov av stöd, är det vanligare att de går två år i årskurs ett. De får på det viset ett lugnare undervisnings tempo och mer genomgripande anpassning och stöd i undervisningen. Nackdelen är att det finns en stor variation i hur tillgången till sociala relationer med jämnåriga ser ut. Även forskningen som riktar sig till anpassad grundskola, av till exempel Daniel Östlund, visar på elevernas stora behov av horisontella relationer med andra elever.

Speciallärare

Även där är det speciallärarens kompetens att skapa samverkan med andra klasser som tillsammans med kunskapen om sexåringars behov som tillgängliggör en likvärdig utbildning i förskoleklassen. Alla små elever gagnas alltså av mer tid till lek i förskoleklass och förskoleklassens pedagogik har hittills ökat måluppfyllelsen, snarare än minskat den. Så jag hoppas vi blir fler som lyfter lekens och de horisontella relationernas betydelse – i relation till ökad kunskapsresultat. Jag tänker också att det är viktigt att komma ihåg att eleverna är små, de går från att vara stora i förskolan, till att bli små på fritids, över en sommar.

Hur det känns för eleverna vet vi inte. Men vi vet att de har många år framför sig och det är i förskoleklassen vi lägger grunden till deras kommande skolår. Ibland behöver vi fundera på vad de behöver ha med sig över tid, för att kunna ingå i relationer i skolan och på fritiden. Vill vi ha lydiga elever som gör som de vuxna vill, eller vill vi ha elever som vågar vara delaktiga i skolans vardag? Vilka metoder vi väljer att fostra med speglar sig i elevgruppen. Ibland behöver du som arbetar i skolans värld, också fundera på vad eleverna ger just dig.

Och vilken betydelse har det för din lärarroll?