Litar du på dina kollegor?

Tilltro till kollegors förmåga, vad betyder det för dig?

I rollen som förskollärare/lärare förväntas du kunna leda ett team eller ett arbetslag. Förskollärare och lärare förväntas vara kreativa, stresståliga och flexibla. Pedagoger ska kunna samarbeta effektivt med kollegor, barn och föräldrar. Både läroplanen för förskolan och läroplanen för grundskolan menar att den pedagogiska ledningen är en förutsättning för att kvalité ska kunna utvecklas i skolan. För att få en stark verksamhet krävs en nära kontakt mellan skolans personal, elever och omgivande samhälle. Tilltron till andras förmåga är nödvändigt för att vi ska få en stark verksamhet.

Många olika relationer

När vi ingår i många olika relationer är det viktigt att vi vågar vara olika som kollegor. Samt att vi har tilltro till varandras kunnighet. När kollegan låter barnen klättra på en plats där du inte tycker det ska klättra, vad gör du då? Går du fram och säger att där får barnen inte klättra. När kollegan sätter igång en aktivitet fast du tycker att den skulle skötas på ett annat sätt, avbryter du aktiviteten eller avvaktar du och spar händelsen för att lyfta den på nästa arbetslagsmöte? Det är inte alltid så enkelt att få kommunikationen att fungera i arbetslaget. Hur vi pratar med varandra har betydelse för att vi ska få ett bra arbetsklimat. Det är så lätt att tro att de andra förstår vad vi menar utan att vi reflekterar över att vi kan ha helt olika perspektiv på samma begrepp.

Många vill att det ska kännas att det finns en trygghet i barngruppen. Men ska vi nå dit är första steget att reflektera över vad vi vill att tryggheten ska innebära för oss i vardagen. Jag har ofta reflekterat över att i och med att tempot ökar i förskolan, så ökar också kraven på att vi ska vara effektiva. När det går snabbt lyssnar vi och svarar lika snabbt. Vi filtrerar det vi uppfattar den andre säger genom våra egna erfarenheter, antagande och behov av att ha rätt. Det är lätt att det blir missförstånd helt enkelt för att det händer mycket på samma gång och tempot är högt i barngruppen.

Dilemma kan skrivas upp i ett block för att vi ska kunna ta det gemensamt när tempot är lite lugnare. Det kanske inte finns tid till det där och då, och då är det bättre att vänta med att lösa dilemman. För hur det än är, är det lättare att lösa dilemman när vi kan mötas öga mot öga och sitta ner tillsammans.

Empati

Lärare i förskolan och skolan arbetar dagligen med att tolka olika reaktioner, agerar och reagerar på olika händelser och tar hand om barn och föräldrar. Det innebär också att vi möter många laddade situationer med positivt eller negativt laddade känslor. När lärare ständigt matas av olika känslor utan att reflektera finns en stor risk för att överstimulans av lärares känslomässiga ork.Utan reflektion finns risken att det också medför sår på insidan som inte får tid att leka. Det finns fler anledningar till att förskollärare och barnskötare behöver få tid att prata med varandra i arbetslaget. För att de ska kunna utveckla ett gemensamt empatiskt förhållningssätt.

Trevlig

I sommar har jag haft förmånen att ha flera fina samtal om värdegrund med personal i förskolan. Vi har pratat om hur vi skapar förtroende för varandra och bygger relationer mellan personer. För när vi ska tala om hållbara relationer behöver vi börja med att först samtala om vad vi menar med olika ord som vi använder. Vill vi ha grundtrygghet i gruppen behöver vi också stanna upp och reflektera över hur vi visar det mot varandra som vuxna i förskolan. När vi släpper på garden och är snälla mot varandra skapar vi tilltro till varandra, som också ger ringar på vattnet i barngruppen. Samtidigt behöver vi fråga oss vad det egentligen betyder att vi ska vara trevliga mot varandra. Att vi ska samarbeta med varandra. Listan kan göras rätt lång.

I arbetslaget

Det kan vara bra att tillsammans i arbetslaget skriva ner de ord som ni ofta använder, när ni talar med barnen och varandra. Fundera på om orden har samma betydelse för er och tydliggör vad som faktiskt menas med orden. Nästa steg är att ta orden vidare till barngruppen. Förstår barnen ord som trevlig, snäll, hjälpsam eller är det så att ord kan bli tydligare om vi kan visa barnen vad de innebär i praktisk betydelse om vi börjar använda dem.Att hjälpas åt och få fart på en gungbräda eller en karusell kan vara exempel på praktisk förståelse av hur man gör när vi samarbetar för barnen i barngruppen.

Ett exempel är att trevlig för några barn kanske betyder att man inte bråkar, att alla får vara med i leken. Hur man frågar om man får vara med och leka? Är inte självklart för alla barn. Vilken stöttning använder vi för att hjälpa barn in i leken? Min erfarenhet är att ju mer vi kan använda positiva regler och värdeord, desto mer förändras stämningen i barngruppen också. Det låter kanske enkelt när orden skrivs, men i praktiken är det inte alltid så enkelt. Jag har ofta varit med om att vi bytt ut regler som innehåller negationer till regler utan dem. Exempel på regler utan negationer är:

Spring inte inne – Inne går vi
Stopp! – Vänta en stund

Regler med positiv inskrivning är lättare att följa för barnen än regler utan negationer.

Vuxenansvar

Vi har ett ansvar för att möta kollegorna med nyfikenhet och intresse. Men att skapa tilltro till varandra oavsett om det är barn eller vuxna handlar om hur vi möter den “andre” som medmänniskor. Möter vi dem med respekt och förståelse också i små möten som sker i vardagen, skapar vi en mer tillåtande atmosfär i verksamheten. Ibland kan vi välja att förstå den andres handling i olika situationer, för att vi helt enkelt kanske har olika tankar i vad vi gör. Vi behöver då lita på varandra. Alternativt kan vi komma överens om när och hur dilemma ska lösas, alla små val är viktiga. Att uppmuntra kollegor och släppa fram sina intressen är en viktig del av ett ledarskap.

Naturligtvis behövs också rektors stöd för att skapa positiva relationer i arbetslaget och tid. Så naturligtvis är jag nyfiken på hur fler förskolor arbetar med såväl relationer mellan vuxna.