Skyll inte på facket när ni väljer fel ombud!

Vem kan tänka sig att bli ombud?

Tystnaden ligger lika tung i rummet som under sista kvarten på föräldramötet när klassföräldrar ska väljas. Både du och dina kollegor verkar fullt upptagna med att studera era händer, mobiler eller vad som finns till hands. Någon harklar sig, någon skruvar på sig… och ni tänker att ni inte orkar, vill eller har tid. Eller så är ingen ens intresserad.

På lyckosamma förskolor finns det personer som drivs av att vilja göra skillnad och kunna påverka och dessa personer brukar agera ”aktiva ombud” oavsett de blir valda eller ej. Är de med på ett möte, så är frågan nästan överflödig. Alla vet att det är löst och att det kommer bli bra.

Men.. där inte de här personerna finns, kanske det istället sitter en kollega som tycker tystnaden är obekväm eller som bara vill ha en lösning så man får gå hem till barnen, middagen, Tv-spelet eller skogspromenaden. Personen som brukar vara den som ”tar en för laget” och så även denna gång; ”Okeeej, jag gör det! Skriv upp mitt namn. Har ingen aning om vad det innebär, men kan vi gå hem nu”?

Nån ställer upp!

Kanske lite tillspetsat, men känns det igen? Om så, hur kan ni andra då sedan klaga på att den här personen eventuellt inte löser sitt uppdrag så som ni önskat? Hur tänker ni när ni sedan gnäller på att ”facket inte gör något”? För i ärlighetens namn; er kollega ville bara lösa en situation. Kollegan gjorde som hen brukar göra: ställer upp för ingen annan vill. Av snällhet kanske… Men även om det såklart ligger ett ansvar i om man tackar ja till ett uppdrag, så är det de facto ett problem, att ombud väljs för att ”ingen annan vill”. Det blir tyvärr inte så att personen plötsligt blir aktiv och driver era frågor. Det kan såklart hända, att grundutbildningen väcker ett intresse och driv. Grattis i så fall! Men de gånger det inte sker, när ni helt enkelt valt fel ombud; varför undrar ni sedan varför inget händer?

Är det helt omöjligt att lösa situationer när ”ingen vill”? Självklart inte, men det krävs ju såklart mer. Kanske lite lättare om det är två som ställer upp och kan pusha varandra, men det är inte så lätt. Annars måste ni alla medlemmar steppa upp ytterligare och stötta ert ombud, i det här läget mer än annars.

Någon annan får göra det

Men är inte folk, tillika fackliga medlemmar, intresserade av att kunna påverka, få information, möjlighet att samverka, möjlighet att driva sina frågor osv? Jodå, men den där ” nånanism”, dvs ” någon annan får gärna göra det”, är tyvärr vida utbredd. Här precis som så ofta annars. Man tycker uppdraget är viktigt och man vill ha insyn och möjlighet att påverka. Men man vill helst se att någon annan gör jobbet.

Här behöver de fackliga förbunden steppa upp. Visa på fackliga framgångar, visa på att det går att både bromsa/stoppa beslut som att få igenom frågor som är viktiga för medlemmarna. Facken behöver synas, höras och väcka nyfikenhet och intresse så att fler vill bli förtroendevalda. För fackens styrka sitter i medlemmarna och de viktigaste fackligt förtroendevalda personerna är de lokala förhandlingsombuden, arbetsplatsombuden och skyddsombuden. Det är dessutom jäkligt kul och ju fler fackliga frågor man lyckas driva igenom desto fler frågor vill man driva.

Saknas ombud helt?

Arbetar du på en enhet där ni inte har något ombud alls? Ja… då har ni en utmaning där. För det krävs att er lokala förening är synska för att kunna veta vilka frågor ni medlemmar önskar att de driver eller stöttar er med. Om det finns aktiva medlemmar som förmedlar information och agerar kontaktpersoner – kanon. Kanske kan ni se om de även kan ta steget längre och anta sig ombudsuppdraget?

För till syvende och sist; vi alla är facket. Att inte ha ett fackligt engagerat ombud är som att gå på en fest utan någon som ansvarar för festen. Man vet inte riktigt vad man ska göra och varför men man kan samtidigt inte gnälla på att det inte serveras något att vare sig äta eller dricka. För ansvaret ligger hos någon annan men ingen vet riktigt vem.

Avslutning

Vill du bli ombud, men inte vet hur? Kontakta din lokalförening [eller hur det ser ut i din fackliga organisation, red.], de hjälper till. Och du, har du intresset och nyfikenheten, då kommer det gå bra. För vi gör jobbet tillsammans men alla måste dra sitt strå till stacken. Här liksom alltid och överallt där man ska få gjort något och gjort det bra.