Vad spelar det för roll om jag handlar innan hämtning?

På Facebook, Instagram, Tv4-nyheterna, i tidningarnas Fria ord, på debattsidor… Ja, lite varstans faktiskt, kan man läsa om vårdnadshavare och personal och de olika synsättet man har på vad som är okej att göra när man har sitt barn på förskola. Framför allt vad man får eller inte får göra innan man hämtar sitt barn på förskolan. Låt mig föra fram mina tankar i frågan. Och låt mig få göra det utifrån hur jag skulle vilja tänka och hur jag tänker. Detta utifrån hur verkligheten faktiskt ser ut.

Skolverkets riktlinjer

Om Skolverkets riktlinjer var standard i de kommunala förskolorna hade mina åsikter i frågan varit annorlunda mot vad de är idag.

Då hade jag haft grundtanken om att förskolan är den utbildning våra barn behöver och har rätt till. Samt att vad deras föräldrar gör under barnens vistelsetid något av mindre vikt. Det hade varit en skön tanke att ha! Och jag hade med stolthet kunnat säga att vår verksamhet i första hand är till för barnen. Samt, i andra hand en form av barnpassning för de vårdnadshavare som förvärvsarbetar, studerar eller vars barn har rätt till allmän förskola. Jag skulle tycka att den så kallade maxtaxan var en fantastisk förmån och endast något att se positivt på.

Vad spelar det för roll om jag handlar innan hämtning?

Jag skulle helt ärligt – ursäkta språket- skita fullständigt i vad barnens vårdnadshavare gjorde under den tid deras barn befann sig på förskolan. Till och med om de ägnade sig åt 2000-talets trendord bland många föräldrar, den värdefulla och så efterlängtade ”egentiden”. Jag skulle kunna unna dem deras egentid och jag skulle tänka att det var för barnens bästa. Om nu deras föräldrar prioriterade den så högt.

Men… nu är det få kommunala förskolor i vårt avlånga land som har nått de där riktlinjerna som snarare känns lika frånvarande som skugga i mulet väder. Och om de stoltserar med dessa siffror på barnantal, kan man vara tämligen säker på att antalet utbildade förskollärare/barnskötare även de minskat i antal. Dvs i de grupper där man endast har 14 barn i åldrarna 3-6 år, har man likt den sk ”Kungsbackamodellen” skurit ner sin grundorganisation på vuxna från tre till två. Om man har tur är det två personer på heltid! Och om man har väldig tur, innehar båda en adekvat utbildning för uppdraget.

Så.. i verklighetens förskoleSverige, har man i de flesta kommuner (dessutom ett högre snitt än vad statistiken säger, tyvärr) alltför ofta grupper på upp till 18-19 barn på yngrebarnsavdelningarna och upp mot 26 barn på äldrebarnsavdelningarna. Har man tur har den generöst lagda rektorn tillsatt några procent extrapersonal. Vanligtvis någon ung person som står med två ben mellan skolgång och yrkesliv.

Avslutning

Det är så det ser ut och det är inte nog med det. Sedan maxtaxan infördes, ökade antal timmar då barnen vistas på förskolan radikalt. Det blev billigt att ha sitt barn hos oss. Så billigt att det är värt att pröjsa för att få ut den där efterlängtade egentiden också. Man betalar ju ändå för platsen. På flera avdelningar i landet har barngruppens totala vistelsetid ökat med ca 100 timmar per vecka. Utan att man utökat vare sig organisation eller byggt ut lokalerna. Snarare byggs det mindre lokaler, mindre anpassade sådana och antalet vuxentimmar bland personalen har minskat i barngrupp. Samtidigt ha dokumentationskraven ökat och antal möten och tillfällen ”ur barngrupp” blivit allt fler.

Därför har vi inte utrymme att vara generösa nog att ge våra vårdnadshavare den möjligheten att handla, gå till gymmet, gå till frissan samtidigt som deras barn är hos oss.

Vi har inte förutsättningar, inte över huvud taget faktiskt.