Åter igen har förskolan.se gett upphov till nya tankar och diskussioner. I en post funderar inläggsförfattaren kring det där med att ”köpa in material till förskolan” och huruvida man ska göra detta själv eller om det är något arbetsgivaren ska stå för. En riktig kluring!
Inläggsförfattaren verkar ha blivit totalt knockad efter att ha läst i en bok om att ”inköp till förskolan i huvudsak ska göras av arbetsgivaren”. Är det så!?
Vaddå ”i huvudsak”?
Maria har i tidigare inlägg behandlat ämnet ”de duktiga flickorna”, och då handlade det i huvudsak om att vi bjuder arbetsgivaren på tid; vi planerar undervisningen på vår fritid, struntar i att fylla i övertid och så vidare. I det här fallet handlar det om att personal helt enkelt tar av sina egna privata pengar och köper material de ska använda i sin undervisning.
Låter det konstigt?
För mig låter det väldigt konstigt. Handen på hjärtat så har såklart jag också tagit med ”eget material” till förskolan då och då. Men inte för att skänka det till förskolan. Inte heller har jag gjort några egna inköp av material med ambition att använda dem i mitt arbete.
Hemma har jag ett helt bibliotek av barnböcker, och då och då har jag tagit med en bok som jag velat läsa tillsammans med barnen. En gång tog jag med min banjo för att använda den istället för gitarren på en sångstund. En annan gång tog jag med hela min amerikanska fotbolls-utrustning för att visa barnen.
Inget av det blev såklart kvar på förskolan. När vi var klara tog jag med prylarna/böckerna hem igen. De är ju trots allt mina.
Det finns också, enligt mig, en stor skillnad i att skänka nått till förskolan och att själv köpa in pedagogiskt material som man anser sig behöva.
En gång köpte jag en cykel (till mig själv) på internet. Den levererades monterad i världens största papp-låda som jag skänkte jag till min arbetsplats. Och detta gjorde jag istället för att bemöda mig att stuva in den i bilen och köra till tippen. På förskolan användes den som ”platta” för att bygga upp en dinosaurie-värld på. Det ser jag som en win-win! Återbruka mer!
Uppmuntra undervisningen!
I en annan tråd, kring ett av Saras inlägg kring lera, beklagar sig någon över att de inte får köpa in lera till förskolan. Det här är ju ett faktiskt problem. Efter att jag läste kommentaren skrev jag till Sara och frågade vad leran hon nämner i inlägget kostar. 70kr för 12 kilo visade det sig.
Det här drar jag, som nästan allt annat, till våra bristande förutsättningar att göra vårt arbete i förskolan. I det specifika fallet skulle det alltså kosta arbetsgivaren 70kr för att få igång den här personens arbete med lera. Eftersom personen väljer att kommentera tolkar jag det som att det finns en önskan, och ett driv, till att arbeta med lera. I den bästa av världar är det också barnens önskan.
Och om arbetsgivaren vägrar betala?
Ja, då får man visa på konsekvenserna det får för undervisningen och utbildningen. Och jag har ju pratat tidigare om det där med att ta tillvara på kompetenser.