Av Emmelie PerssonIbland undrar jag om samhället verkligen har hängt med i dom förändringar som skett inom förskolan över tid. Som lärare i förskolan möter jag det här dagligen: folk som kallar förskolan för ”dagis”. Politiker, journalister, vårdnadshavare och andra i samhället använder termen utan att reflektera över vad det innebär. Men ”dagis” och förskola är inte samma sak – inte ens i närheten.
Dagis var en produkt av en annan tid. Under 1950- och 60-talen handlade det om att erbjuda barnomsorg för vårdnadshavare som arbetade. Fokus låg på det praktiska: barnen fick mat, vila och en trygg plats att vara på. Det fyllde en viktig funktion – men det pedagogiska perspektivet saknades till stor del.
1975 kom en förändring som jag önskar att fler skulle förstå vikten av. Med förskolans framväxt fick verksamheten ett tydligt pedagogiskt uppdrag. Barn sågs inte längre bara som små individer som behövde omsorg, utan som nyfikna, tänkande människor med potential att lära och utvecklas. I samma veva försvann begreppet ”daghem”, och ”förskola” blev det nya namnet – en signal om att detta var något helt annat.
Förskolans moderna uppdrag
Idag har förskolan ett otroligt viktigt uppdrag. Lärare i förskolan arbetar utifrån läroplanen, och vår verksamhet är mycket mer än ”passning”. Vi bygger grunden för barnens framtida lärande – och faktiskt för hela deras liv. Genom lek, utforskande och pedagogisk planering introducerar vi barn till språk, matematik, naturvetenskap och mycket mer. Vi hjälper dom att utveckla sociala färdigheter, förståelse för demokrati och respekt för varandras olikheter.
När jag hör någon säga ”dagis” är det svårt att inte känna en viss frustration. Varför känns det som att allt vi jobbar för blir osynligt? Som att vår profession förringas till något som ”vem som helst” kan göra. Men faktum är att det vi gör är djupt förankrat i forskning och kräver både utbildning och reflektion.
Varför säger vissa fortfarande ”dagis”?
Jag tror att en del av problemet är att folk fortfarande ser förskolan som en barnomsorgsverksamhet. Många i samhället pratar om ”barnpassning” och ”förvaring”, som om det är vår huvudsakliga uppgift. Men förskolan är en del av utbildningssystemet – det första och kanske viktigaste steget i barnens utbildningsresa.
Som lärare i förskolan är det frustrerande att samhället, och ibland även beslutsfattare, inte verkar förstå det. När vi kämpar för bättre resurser eller mindre barngrupper möts vi ofta av en oförstående attityd, som om vårt arbete inte är lika viktigt som det som sker i skolan.
Men låt mig säga det här: utan en stark och välfungerande förskola är det svårare för barnen att klara sig senare i utbildningssystemet. Grunden vi lägger handlar inte bara om kunskap utan också om självkänsla, samarbetsförmåga och nyfikenhet.
Dags att lyfta förskolan
Så nästa gång du hör någon säga ”dagis” – kanske en politiker på tv eller en bekant vid fikabordet – ta chansen att förklara varför det är fel. Berätta att förskolan är mycket mer än en plats där barn ”passas”. Det är här barnens resa börjar, där deras nyfikenhet väcks och deras första steg mot ett livslångt lärande tas.
Det är dags att alla i samhället börjar behandla förskolan med den respekt och förståelse den förtjänar.