Av Mats OlssonJag har varit med i facket sedan 1976. Organisationsformer har kommit och gått, men tidningsutgivningen har bestått. Tidningen Förskolan var en ambitiös skrift som speglade vardagen för många, Fackläraren gav perspektiv på det gemensamma fackliga arbetet och Pedagogiska magasinet var flaggskeppet som seglade i farvattnen mellan forskning och populärvetenskap.
Idag är de här tidningarna inte tillgängliga digitalt och jag menar att vi riskerar att bli en historielös yrkeskår. När jag arbetade som lärarutbildare mötte jag ofta studenter som trodde att på sjuttitalet var väl allt “bara omsorg” och att förskolan föddes 1996 då vi fick en läroplan. Denna kunskapsbrist hade kunnat avhjälpas om de haft tillgång till vår tidningsskatt. Nu finns tidskrifterna inbundna på KB och en del högskolebibliotek, men jag är rädd att de flesta studenter är vana vid att hitta all information ett knapptryck bort.
Studenter förväntas skriva examensarbeten med relevans för yrkesrollen och stor vikt läggs vid detta utbildningsmoment. Idag väljer många att göra intervjuer och digitala enkäter. Resultaten blir ofta ganska förutsägbara.
Jag hade gärna sett att studenter vågade ge sig in i yrkets historia och fördjupat sig i ämnen som “hur diskuterades åldersblandade grupper?”, “hur såg man på arbetsdelning förskollärare/barnskötare?”, “vilka föreställningar fanns om föräldrasamarbete?”, “tematiskt arbete och fritt skapande?”, “män i förskolan” osv… Men för att göra sådana undersökningar krävs det tillgång till arkiv.
Sveriges Lärare måste återuppväcka servern med det här materialet och lösa eventuella frågor om upphovsrätt. Det är en viktig fråga som förtjänar att behandlas på förbundsnivå.
Mats Olsson
Pensionerad förskollärare och lärarutbildare