Varför är förskolan så speciell?

Mycket vi skriver om på den här bloggen handlar om att göra förskolans frågor synliga. Som grundare av bloggen så var det precis det som var tanken från början. Jag tror vi har kommit en bit på vägen! Nästan en kvarts miljon visningar under 2024 säger ändå något.

Det spelar ingen roll om vi släpper nya blogginlägg, inlägg i våra sociala medier eller podcasts på helger – det lyssnas och läses ändå. Kan ni tänka er att den tid då flest läsare är aktiva här på bloggen är lördag morgon? Och då brukar vi inte vanligtvis inte ens släppa nya blogginlägg på lördagar.

Varför är förskolan så speciell?

Så vad är det då som gör att förskolans frågor engagerar så mycket? Varför orkar personalen i förskolan engagera sig i sitt arbete även på fritiden? Är det så att vi brinner för vårt jobb mer än andra yrkesgrupper? Ja – kanske!

Jag pratade med säljare vid två av de största förlagen som ger ut böcker riktade till lärare. Båda två berättade att så fort det släpps något nytt med inriktning förskola så säljer det. När de släpper böcker riktade till lärare i andra skolformer (kanske då framförallt grundskola och gymnasium) så säljer de inte alls lika bra.

För att spekulera lite anledningen till dessa så kan man kanske tänka sig att du som grundskollärare exempel har ett mer ”smalt” intresse. Även om du kanske undervisar i alla ämnen på lågstadiet (kan såklart skilja sig lite) så är ditt personliga intresse mer riktat till exempelvis matematik?

Förskolan är inte ämnesinriktad på samma sätt. För att generalisera lite kanske man kan säga att vårt intresse kanske är allt relaterat till arbetet i förskola. Från praktiska musikaktiviteter att göra med barnen, hur man arbetar utomhus eller kring hur man bygger relationer till en ettåring vid inskolning.

Finns det en annan förklaring?

En annan förklaring skulle kanske kunna vara att de kommunalt anställda lärarna med ferierjänst redan har timmar för fortbildning i sina kollektivavtal. Även om de timmarna inte är personliga utan tillhör kollektivet bör du få tid för kompetensutbildning någon gång inom en viss tidsperiod. Och är det fortbildning du själv väljer att söka dig till så har du ju din förtroendearbetstid.

I förskolan saknas oftast både reglerad tid för fortbildning och förtroendearbetstid. Inte sällan saknas även skälig tid för planering och reflektion. Historisk hör jag ofta kollegor med många år i branschen om arbete som togs med hem och inköp som gjordes privat för att bedriva sin undervisning. Jag tror att detta har förändrats till det bättre nu – men vi har inte nått hela vägen.

Vi vill så mycket

Jag tror en sak ändå är relativt säker – förskolans personal vill göra ett bra jobb. Om förutsättningar saknas för att fortbilda sig eller sköta sin planering så löser vi det ändå. Även om det inkräktar på vår fritid.

Det här måste vi komma åt. Och det här är frågor som fackförbunden måste driva.

Därför gläder det mig om att frågan om planeringstid och kompetensutveckling drivs av Sveriges Lärare i yrkandet inför kommande kollektivavtal!