I tidigare inlägg har vi skrivit om hur vi under ett par år arbetade med musik på förskoleområde Ö1 i Malmö Stad. Ni hittar de tidigare inläggen här och här. Idag ska vi gå igenom nästa åldergrupp som vi valde att kalla ”regelföljarna”. Den här åldersgruppen var indelad till barn som var 3-4 år. Vi ville separera dem från de allra äldsta, som vi kommer skriva om i nästa inlägg.
Till att börja med
Regelföljare – vilket otroligt tråkigt och oinspirerat ord! Det är väl när man bryter reglerna som spännande saker sker? Jo – det är visserligen sant! Men en bra grundförutsättning för att utöva musik tillsammans med andra är att ha vissa gemensamma ramar att förhålla sig till. De musikaliska grundelementen – till exempels puls, tempo, rytm och ton.
Hur kan man då träna barn i detta?
Trummor
Trummor var ett av våra första ”go to” när det kom till att tydliggöra, framförallt, puls. Det är ett enkelt instrument som kräver enkla instruktioner för att genomföra. ”Slå där med din hand” sa vi och pekade på trummans skinn – och vips hade vi en trummis. Den svåraste utmaningen när man har en trumma framför sig är att behärska sig. Så vi började alltid våra trumsessions med att barnen fick banka av sig så snabbt och så hårt de ville (under en väldigt kort stund). Därefter började vi med de grundläggande övningarna för att landa i att gemensamt spela en enkel takt med fyra gemensamma slag där alla i gruppen skulle spela samtidigt och i samma tempo.
Vi byggde upp det genom att först prova att bara slå en enda gång på trumman, hela gruppen samtidigt. Därefter byggde vi vidare med att slå två gånger, tre gånger och sen fyra gånger. För att hålla det levande och att variera trumspelandet byttes slagen ibland ut mot klapp, enstaviga ord eller till exempel slå på sidan av trumman för att få ett annat ljud i slaget.
Vi byggde en hel workshop kring detta, vilket är ett helt inlägg i sig. Så vi går vidare till nästa material.
Boomwhackers
Redan tidigt under vår ”gemensamma” anställning i Ö1 började vi arbeta med boomwhackers. Detta är ett bra material för att (tillsammans) spela melodier. Det finns dels mycket material att köpa in i form av ”färgkodade noter”, men nästan ännu enklare är det att skapa sina egna! Vi upptäckte snabbt att de färgkodade noter som fanns tillgängligt att köpa ofta var väldigt svåra för barnen att koda av då det var gjorda med riktig notskrift, fast med färger. I våra egenskapade noter förenklade vi det och använde oss av färgade kvadrater som vi radade upp på papperet. Då kunde även en treåring läsa noterna utan att det var en massa annat på papperet som störde ögat.
Vi skapade såklart vårt egna material utifrån de låtar och sånger som vi visste att barnen åtminstone hade hört tidigare. Traditionella visor som ”Blinka lilla stjärna” och liknande.
En fördel när man arbetar med boomwhackers är att ha lika många barn som det finns toner i sånger som ska spelas. Samt en extra som kan dirigera/peka de som spelar.
Piano
Samma färgkodade material som vi använde till den gemensamma melodiaktiviteten med boomwhackers kunde vi också använda till piano. För företaget som gör boomwhackers är nämligen så himla smarta att de tagit fram klistermärken i exakt rätt färger. Dessa kan ju i princip användas till vad som helst; åtminstone om det har en ”pianoliknande” struktur. Det hade varit lite för klurigt att färgkoda en gitarr till exempel. Såklart behöver man inte köpa in dessa – men det kan vara svårt att matcha färger exakt rätt bara med färgade papper. Förutom de noter vi själva skapade (i word faktiskt) där vi enkelt kunde skriva ut färgerna och tejpa dem på tangenterna.
Det största som skiljer boomwhackers-aktiviteten med piano är såklart att boomwhackers i princip kräver fler deltagare medan piano är något du gör ensam. Detta kan ju ställa till det eftersom det också ställer krav på att det finns en mängd klaviaturer att tillgå. Dock var det ett sätt för varje avdelning att hålla aktiviteten med notläsning levande på avdelningen genom att helt enkelt erbjuda barnen detta under den fria leken.
Noterna
Här kan du ladda ner noterna vi använde oss av, och gjorde själva. De finns i två uppsättningar: en med paus och en utan. Fördelen med att använda sig av de med pauser kan vara att den som dirigerar då bara slår pulsen och att alla är tysta när det kommer en paus. I noterna har vi endast använt oss av melodier som följer raka fjärdedelar.
Rörelse (dans)
Vidare införde vi även ”regler” i dansen tillsammans med barnen. Vi skapade olika, väldigt enkla, koreografier till låtar av olika genres (disco, rockabilly och hip hop var mest populärt) där vi främst belyste låtens puls. Grunden i koreografierna var en rörelse per slag för att hålla det enkelt och ge hela barngruppen möjlighet att hänga med i dansen. Varje dans innehöll 4-5 rörelser av olika svårighetsgrad. Någon gång var det bara armen som skulle röra sig, en annan gång både armar och ben och det mest avancerade var att vi skulle förflytta oss med ett visst antal steg. För att göra det enkelt för barnen gick vi först igenom armrörelserna sittandes, sedan ståendes + la till benrörelserna för att sen prova alla rörelser till musik. Därefter dansade vi vår härliga koreografi tillsammans ett antal gånger så att barnen hade bra koll på den.
Som avslutning ska ni få se disco-dansen vi jobbade med. Det var vår absolut första koreografi och den som alla tröttnade på allra sist. Titta och njut!
Nu juletider kanske även Tomtens juldans kan vara aktuell!